Kirk inledde med att säga att han är jättenervös inför valet i morgon, 5 november. Valet i morgon ville han jämföra med Dagen-D den 6 juni -44. Liknelsen är att detta val har också stor betydelse för Europa och resten av världen.

Aldrig tidigare har två presidentkandidater haft så skilda åsikter om hur landet skall ledas.

Fördelningen i kongressen innan valet är i Senaten 51 demokrater och 49 republikaner. Representanthuset (Huset) 223 republikaner och 212 demokrater. Men det som är avgörande är ställningen efter valet dvs. den 3/1 när representanterna sammanträder för första gången. Detta endast tre dagar före att Presidenten skall väljas den 6/1. Den 6/1 räknas Elektorernas röster, där det krävs minst 270 (totala antalet Elektorer är 535) röster för att bli vald. Antalet Elektorer för varje enskild delstat är beroende av folkmängden.

Skulle det emellertid vara så vid det tillfället att Republikanerna är i majoritet och vägrar acceptera resultatet av Elektorsvalet så är det sedan Huset som skall avgöra vem som blir President.

De som väljs nu är President, 1/3 av Senaten samt hela Huset. Delstaterna har olika vallagar det finns alltså ingen gemensam för hela landet. Valsystemet gör att en kandidat kan få flest röster men inte flest elektorer. Detta har skett ett antal gånger i historien bl.a. förlorade såväl Hillary Clinton som Al Gore trots flest röster. Det förekommer viss opposition för att ta bort Elektorskollegiet, vilket dock Republikanerna motsätter sig.

Frågan om den som röstar måste kunna identifiera sig vid röstningen varierar mellan delstaterna. Vissa kräver ID-handling andra inte.

Frågan om valfusk är aktuell, speciellt på senare tid. Men undersökningar visar att under de senaste 40-åren har valfusk bara kunnat visas i 1500 fall, vilket är så litet att det inte kan påverka utfallet.

De senaste sammanvägda opinionssiffrorna visar på en liten ledning för Kamala Harris 48,3% mot 47,3% för Donald Trump. Men när det gäller swingstaterna (Battleground States som man säger i USA) så leder Trump i 5 utav 7. När det gäller väljarkåren så finns Trumps anhängare bland lågutbildade vita män samt i landsbyggdsdelstaterna. Kirk påpekade att enligt prognoserna sker det ett demografiskt skifte 2042 när vita män inte längre är i majoritet.

De viktigaste valfrågorna är Ekonomin och Immigrationen. När det gäller ekonomin så drabbas hushållen av att inflationen varit så hög i kombination med en dålig inkomstutveckling.

Harris valprogram innehåller bl.a.: - skattelättnader för ett antal kategorier -prisregleringar (för att motverka den negativa effekten av inflationen) - Stanna kvar i Nato. Hennes program skulle kosta ca 4 trillions of dollar.

Trumps valprogram å andra sidan: - inkomstskatten skall helt tas bort - nya handelshinder tullar som skall öka med 10 procent - fred i Ukraina - lämna Nato

Den totala kostnaden för Trumps program skulle kosta det dubbla mot Harris.

Avslutningsvis tror Kirk att när amerikanska kvinnor står där i valbåset och ska välja, väljer de Harris p.g.a. abortfrågan även om de säger sig vara republikaner. Vidare förutser Kirk att Kamala Harris kommer att vinna med den största marginalen på 50 år (60/40). – Men osvuret är bäst.

Vid pennan, Ulf Hester.